karroahlsten

Jag kan inte vara ensam min nostalgi såhär nära årsskiftet.
2009 har varit att toppen år, liksom alla år innan. Det är så mycket man vill komma ihåg. Sådant som man aldrig vill glömma. Man vill att minnena skall vara starka föralltid. Vilket de inte kommer att vara. 
Shit, varför kan man inte bara minnas allt exakt som det var, som att se det på film? Om och om igen när man tänker på det.
Så är det inte, tyvärr. Så många saker man minns, men inte så starkt som man vill. Så mycket man gjort men som man inte kommer ihåg, i detalj. 
Det jag vill säga är nog att jag hatar att glömma. Sådant som betyder något nu. Det var andra saker tidigare, som inte är lika viktiga nu. Kommer det att bli så med det här också. Troligen. Nya tider - nya prioriteringar.
Fan, det gör ont.

2009 var ett toppen år! Varför skriver man inte dagbok för? (eller bloggar klokt..)
Gott nytt år! 2010 kommer bli ett toppen år! Det också. Som de andra. Ett år i ledet av många toppen-år.



Om ett tag kommer 2009 också att vara suddigare.
-Det året jag var 17, fan va kul jag hade alltså! - Vad jag gjorde? Eh, allt möjligt! Jag minns inte riktigt...