3.
I måndags på yogan fick vi uppgiften att ta tre andetag och tänka på det som varit, det som är och det som kommer.
Så jag tänkte på Louise som just åkt till Asien, Björn som snart åker till Nya Zeeland, på Nicole som flyttat till Tyskland, på Tom som flyttat till Mjölby och Alex som flyttat till Stockholm. På den härliga sommaren vi haft, på utekvällarna och stranddagarna. På studenten med bal, mösspåtagning, vagnsfix och allt som hör dit. På de tre åren innan studenten, gymnasietiden. Jag tänkte på lektionerna, raster och håltimmar, promenader till bussen, utgångar, treafester och sävefester. Firanden och misslyckanden. Jag tänkte på de vänner jag lärt känna under dessa år och på de vänner jag haft med mig sedan innan, sen högstadiet. Romaskolan, tänkte på allt det vi gjorde då, också lektioner och raster, kvällsmys och träningar. Jag tänkte på fårö, 9A. Mindes tokigheterna, skillnaderna och likheterna. Sen tänkte jag på pingis, på mellantadiet och sten-sax-påse-spring, på fotboll och enkelheten. På klassen, vännerna och förändringarna. Jag tänkte på barnsligheten och musikalerna, adventsljusen vi målade på fönstrarna, tjelvar, stavgard. A. Sen tänkte jag på Jessica, min yogainstruktör och mellanstadielärare på Per och Molly. Elleionore och Carina-lågstadiet, Roma kyrkskola, trädet, Sailormoon, fritids, lekarna och pulkaåkning. Lambi och Rindi, uppe och nere. Gudrun och förskolan bara lek, på dagis..
Jag tänker på livet efter studenten. På jobb, på Tom och vännerna, på Mira. På sökandet. På att stå still mitt i förändringen. På att flytta sig utan att röra sig. På hösten. Jag tänker på att ta sats innan hoppet. Förberedelse och förändring. Sökan efter förändring.
Jag tänker på Asien med Sofie. På att plugga, jobba, skaffa familj och resa. På mina nuvarande vänner och familj, på kommande vänner och bekanta. På val och försök.
Det är sjukt att det jag tänkte minst på var framtiden och mest på det som varit.
Men det var bra, riktigt bra.
Nu får vi vända blickarna.
Kommentarer
Postat av: lois
oh din lilla gullunge! vad fint skrivet. valdigt snart ses vi!
Trackback